Eskilstuna...gott e det!

Morgonföreläsning på Munktell Science Park i Eskilstuna...Jättemycket folk och otroligt nöjda och positiva människor.

Det började kanske inte så bra med att jag sa att det var kul att vara här ikväll=) Kväll och kväll kl 8 på morgonen men inte konstigt, kvällsmänniska som jag är=)

Sen kändes det jättebra och vilken positiv anda, jag blev helt tagen av alla positiva kommentarer. Det är ni som lyssnar som skall klappa er på axeln, publiken gör jättemycket. Det gör mig som föreläsare mer avslappad och kan leva ut mer=)

Natti natti!

Kommentarer
Postat av: Angela

Lyssnade på dig på Redkens event i söndags blev så glad och stolt att en ung tjej tar plats och det så bra,tack Angela.

2010-05-12 @ 22:04:15
Postat av: Marius

Tack för en inspirerande och trevlig föreläsning. Du gjorde ett bra jobb.

2010-05-12 @ 22:06:07
Postat av: Carolina Paulsson

Jag var precis och lyssnade på din föreläsning på Science Park i Eskilstuna. Måste säga att det var den bästa föreläsning jag har varit på, det var intressant, underhållande och framför allt inspirerande.

Du höll intresset uppe hela tiden och gjorde att man ville höra mer, mycket positivt.

2010-05-12 @ 22:33:23
Postat av: svempa,k

DU ÄR, SOM , VI SÄGER, I GÖTET.,. BARA, BÄST, KORT OCH, KONSIST,,. GRYM!!!!!!! I LOVE YOU., ALL MY LUCK. SVEMPA,,.,

2010-05-13 @ 22:43:57
Postat av: Mikael Sinko

Hej Terez!



Tack för väckelsemötet på Munktell SP i Eskilstuna i förra tisdagen..



Dina tankar och ditt liv tillåter míg att reflektera över att det faktiskt finns alltid hjälp att få och tillräckligt med pengar också men det gäller att hitta nycklarna.



Du har gjort det och blivit framgångsrik men fortfarande strävande bestiga berg och bygga nya broar – det känns så.



Men det kommer kanske en tid då du inser att dina erfarenheter räcker gått och väl till att förvalta och göra dom produktiva.



Detta var också ett sådant sätt som du visat upp här på Munktell SP.



Jag har nu tagit initiativ till att du skall bli vald som hedersmedlem i Eskilstuna Kommun. Jag ämnar hur som helst arbeta för att det skall startas upp en medvetet organiserad skola för investering i humankapital, i form av en uppfinnarskola/innovationskola eller dyl namnet är ännu inte avgjort. Sulle kunna kallas för Terez skolan också. Jag har ju planerat för att knyta någon kändis till den ändå.



Jag vågar skriva om detta för Du gör redan investeringar i humankapital på ditt sätt. Jag vill göra detsamma på ett mera fortgående ordnat sätt, bl a med en serie av sådana inspirerande föredrag som ditt. Dina erfarenheter kunde också behövas lysa på den nya verksamheten här i Eskilstuna. En progressiv projekt som jag tror på.



M.S.

2010-05-17 @ 15:33:48
Postat av: Mikael Sinko

Hej Therese! Eskilstuna 22 maj 2010



Det du har erfarit kommer väl i dagen via dina framställningar. Jag kan också berätta lite om mina upplevelser; de är snarlika. Motstånd överallt men med lite framgång ändå. Att komma fram till var skon klämmer är också en viss framgång.



Min son har fått en elektrikerutbildning via AF på Lärnia i Katrineholm, men ingen praktik fast det ingick i planerna. AF skulle ändå ordna praktik men det visade sig vara omöjligt i brist på praktikplatser. Coachen har därför hänvisat honom praktisera(?) till ett häststall som hästskötare – han gillar inte hästar kans tilläggas. Inte ens på ett närliggande område kunde han få någon praktik!

- Slarv tycker jag av coachen.



Nåväl tänkte jag, här behöver kommunen och AF någons hjälp för att kunna lösa frågan. Jag skall försöka tänkte ut någonting, kanske lite naivt. Hur skaffa fram praktikplatserna han är ju inte ensam om behovet?



Och snart hade jag en idé klar och vart skall man vända sig med den om inte till Munktell Science Park på plats i Eskilstuna. Väl där, på en förening som sysslar med företagstarter, har jag fått reda på att det har redan gjorts en stor ansträngning för att lösa frågan om praktikerplatsproblemet och jag kunde ganska snart träffa projektledaren också.



Naturligtvis blev jag väldigt intresserad av resultatet men som inte ens redovisats någonstans i sin helhet - kanske pga fiaskon, jag vet inte. Men jag fick en god muntlig information om det nedslående läget i stället.



Jag har då med utgångs på svårigheterna jag fick redovisat av projektledaren, kunde tänka ut en bättre idé numera en innovativ som skulle kunna lösa problemet i framtiden. En lösning som jag såg stora möjligheter hos, ett behov att kunna tillfredställa kanske hos hela EU. Så EU pengar kan inte heller saknas att sparka igång projektet. Jag träffade då en hel rad kompetent folk på Munktell som ganska snart visase sig tyckte bra om idén. Men det blev jag som var tvungen att agera vidare med uppgiften/förverkligandet som brukligt är i sådana här sammanhang. - Men hur skulle jag med mina 76 år ge míg in denna process? Det blev till ett barn som alla önskar sig men ingen vill ta hand om den, inte ens jag för den delen.



Jag upplevde och insåg då att att muntliga och goda/snälla(?) omdömen till en gubbe utan resurser väger lätt i fortsättningen. Min innovation höll på att slaktas.



För att följa den ordinarie gången så skulle jag behöva framställa en sk affärsplan och i så fall kunde jag kanske räkna med en viss hjälp också. På ALMI var dom lika bestämda. Jag blev i verkligheten tillintetgjord på grund av min ålder och dessutom brist på kompetens för att ens sätta sig ner att kunna planera för en sådan projekt. Det behövdes pilotförsök också.



Jag försökte förklara då att detta låg i Kommunens och hela arbetsmarkandens intresse att innovationen förverkligades. - Hur skulle jag – lille man - kunna gå i land med det. Överhuvudtaget var förväntningarna på en sådan fortsättning naiva. Detta kan kallas väl att bli riktigt ställd.

Uppgiften blev att övertyga de berörda om att någon dvs något borde göras av någon annan än just míg..



Hur skulle jag fortsätta vidare? Min låga status, en 76 åring, vem tar en sådan överhuvudtaget på allvar?



Nåväl, om inte jag har status och resurser så borde min innovation som överallt fått muntliga erkännanden kunna få det – som sådan - skriftligen. Men icke sa Nicke! Ingen av dom som egentligen lovprisade innovationen kunde/ville(?) tänkte sig kunna/behöva ge sitt skriftliga omdöme om innovationen. - Hur långt räcker bara vänliga ord?



Slaktat på nytt och vad kan man då göra? Jag hänvisades att tala med behöriga på kommunen vilka gärna lyssnade och - tror jag - också förstod. Jag måste då – i brist på kompetenta uttalanden på papperet - lita på min övertygelseförmåga, men har ändå lyckats ganska bra tycker jag. - Om malmen kommer att mala vidare eller ej vet jag inte.



Hur som helst så vet jag att kommunen stödjer Munktell Science Park med stora summor. På MSP finns det också kompetenser för att bedöma en innovation/idé/uppfinningar etc. Men ingen vill/kan ge några skriftliga uttalanden redan på ett tidigt stadium. Det vore verkligen till stor hjälp om man kunde få sådana på ett tidigt stadium när man själv vill det.



Och vad kan bli resultatet? Att goda idéer/innovationer slaktas innan de får sin chans. Man själv vet ju inte om det är ens värt ett försök till att börja tänka på framställningen av ett affärs plan.



På detta sätt blev Munktell Science Park en besvikelse. Muntligen och i övrigt får man all hjälp/uppmuntran som tänkas kan, men..., Jag kan gott förstå att jag som är en åldring utan någon status kan inte komma långt, men var finns idé/uppfinning/innovations bedömningens expertkår? Och var finns de behövliga medarbetare att finna? En yrkeskår som förvänta av att kunna bedöma en innovation etc i sig och kan ge ett skriftligt utlåtande som exv läkarna kan som en diagnos och prognos. Med ett sådant utlåtande skulle jag ha lättare att hitta medarbetare till projektet. Jag själv, utan kompetensstöd kan aldrig få någon medarbetare vet och förstår ju alla. - Härtill är innovationen för mycket omfattande.



Här står jag nu ställd igen mot väggen eftersom en välbehövlig yrkeskår saknas. Det räcker inte att bara jag tror på idén eller hur? - Ja, ja, men du är av ett annat virke! Du kanske skulle kunna hitta utvägar för du är ung, eller...?. Jag har varken krafter eller pengar men jag har inspiration från dig. Det är nästan roligt att se hur det kommer att utvecklas i framtiden. Jag hör av míg.



Ditt liv kunde mycket väl bli en äventyrs roman. Jag tycker att du skall fundera på det dvs att skriva en. De unga skulle behöva läsa en sådan.



Mikael Sinko

[email protected]

2010-05-22 @ 09:18:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0